Orimligt med ettåringar i skolbänken

I slutet av 2004 fattades beslut i riksdagen om att göra dagis till skola. Beslutet kom till efter ett förslag från socialdemokraterna om att göra förskolan till en egen skolform. Det innebär att verksamheten för barn mellan ett och fem år ska kallas undervisning, föreståndaren vara rektor och förskolan vara en nödvändig grundutbildning för de allra minsta. I det ursprungliga förslaget skulle även barnen i förskolan kallas elever men det mötte så kraftig kritik att s inte vågade föreslå det.

Frågan som måste ställas är vem som har efterfrågat den här utvecklingen? Det är knappast barnen själva eller deras föräldrar, snarare är det ytterligare ett steg att socialisera familjen och stärka det politiska greppet över familjelivet.

Omsorgen om barnen är den viktigaste uppgiften i samhället. Barnomsorgen i alla dess former, allt från föräldrarnas omsorg i det egna hemmet till familjedaghem, förskolor, öppna förskolor och fritidshem måste prioriteras och kvaliteten ständigt förbättras. Men att förbättra kvaliteten är inte detsamma som att göra förskolan allt mer lik skolan. Den barnomsorg som finns utanför hemmet måste vara av högsta kvalitet så att föräldrarna kan känna sig trygga i förvissningen att deras barn får bästa möjliga omsorg under deras frånvaro. Barnomsorg ska självklart innehålla pedagogisk verksamhet men det viktigaste för de allra minsta är inte undervisning utan trygghet, omsorg och fri lek.

När barnomsorgen byggdes ut under 1970-talet var målsättningen att daghemmen skulle vara hemliknande och att barnen skulle tas om hand i små grupper av välutbildad, omsorgsinriktad personal. Det fanns tydliga regler för hur stora grupperna skulle vara, hur lokalerna skulle vara utformade och så vidare. Ordet ”daghem” sammanfattade väl vad det handlade om. Idag finns inte mycket kvar av detta.

Alla andra omsorgsformer än förskola som till exempel dagmammorna har fått allt sämre villkor och konkurrerats ut av förskolorna som i sin tur blivit allt mer lika skolan. Det finns mängder av bra förskolor och barnskötare och förskollärare som gör ett fantastiskt arbete för att ge barnen en trygg omsorg. Den utveckling som socialdemokraterna tvingar fram kommer att förändra förskolornas verksamhet på ett sätt som varken barn, föräldrar eller personal efterfrågar.

Kristdemokraterna vill stärka barnomsorgens kvalitet både genom att öka möjligheterna för föräldrar att själva stanna hemma med sina barn men också genom en ekonomisk kvalitetssatsning på förskolan och genom att stärka familjedaghemmens ställning. På så sätt kan vi utveckla barnomsorgen till att bli en trygg och lärorik plats för våra allra minsta.