Patric Rylander

Välkommen till min blogg! Här skriver jag om den "lilla" och den "stora" världen ur mitt perspektiv. Mitt liv handlar mycket om min fru Rakel, vår dotter Agnes, vår nyfödde kille Edvin, katterna Gösta och Sune och vårt radhus i Krusboda i Tyresö. Borgerlig och värdekonservativ kristdemokrat.

Namn:
Plats: Tyresö, Stockholm, Sweden

Snart 40 och sysslat med samhällsfrågor under större delen av mitt liv, genom kd, men också som ledarskribent vid flera landsortstidningar. Praktiserande katolik och stolt far. Numera kanslichef för kd i Stadshuset, men här skriver jag inte som tjänsteman utan som tyckare och kd-politiker.

3.8.05

Odemokratiskt försök att strypa debatten

Gör det förbjudet att säga att barn har rätt till sina föräldrar, till en mamma och en pappa. Det är innebörden av ett förslag som Prideveckan till ära presenteras av journalisten (?) Emma Sahlman som gjort en studie för Forum för levande historia.

Enligt henne behandlas homosexualitet som en åsikt i medierna. Därmed ges utrymme för kränkande diskussioner. Man kan undra hur många minuter hon över huvud taget jobbat på en redaktion. Min erfarenhet som insändar- och debattredaktör säger mig att kränkande diskussioner inte har någon plats i spalterna över huvud taget. Bortsett från den gyttjebrottning som då och då utspelar sig i kvällstidningarna finns ett relativt välfungerande filter på redaktionerna och genom lagar och pressetiska regler. Personangrepp, tarvligheter och övertramp refuseras regelmässigt.

Vad Emma Sahlman säger är något annat. Vad hon är ute efter är att strypa debatten. Alla ska inte bara tolerera homosexualitet och samtliga uttryck för homosexuell utlevnad, utan även acceptera och utdela uppmuntrande ryggdunkningar till killar som gillar killar och tjejer som gillar tjejer. Det är inte bara orimligt. Det är också odemokratiskt.

Det är gayrörelsen som drivit på för registrerat partnerskap, adoptioner och könsneutrala äktenskap - krav som i högsta grad är politiska och som framförts på debattsidor och från riksdagens talarstol. Därmed är det inte längre bara en fråga om sexuell läggning. Kraven är just åsikter och som sådana måste de få brytas i ett demokratiskt samtal. Debatten blir ganska så märklig om vi som tycker annorlunda tvingas hålla truten för att inte behöva skaka galler.

Är det månne argumenten som tryter? Den som saknar tyngd i argumenten brukar höja rösten eller kräva att motparten på ett eller annat sätt ska tystas. Jag tänker i varje fall fortsätta hävda att barn har rätt till en mamma och en pappa.

1 Comments:

Blogger Max Hobstig said...

Jag har för länge sedan vuxit ifrån tron att jag ensam erhållit sanningen. Jag har med tiden insett att sanningen är som en elefant och åtta blinda män: En står vid svansen, och påstår att sanningen är som ett rep med tofs. En annan står vid elefantens ben och hävdar att sanningen är som ett träd. Den tredje håller om elefantens ena bete och påstår till de andras förtret, att sanningen minsann vare sig är ett rep eller ett träd, utan som en böj pelare av glas. Så håller de på och träter i evinnerlig tid och kommer inte närmare sanningen.

Å andra sidan finns det vissa som skriver bättre än jag. En del skriver faktiskt så bra att vill bli som dem. Kolla själv: Klicka här

10:15 em  

Skicka en kommentar

<< Home