Välkommen till verkligheten, Blåvitt!
Klubbdirektören anhållen och IFK Göteborg hotas av degradering. Skatteaffärerna börjar mer och mer anta katastrofala proportioner för en av Sveriges mest meriterade föreningar.
Det mest förvånande är ändå fräckheten och proportionerna, inte skatteaffärerna som sådana. Blåvitt är knappast ensamma. Snarare finns anledning att misstänka att mer eller mindre förtäckt skattefiffel är regel bland elitklubbarna - och inte bara där förresten. Fråga Bosse Ringholm...
Det är aningen paradoxalt. I Sverige är det fult att tjäna pengar på hårt arbete. Numera belönas långa studier nästan lika ofta med arbetslöshet som med trygga och välbetalda anställningar. Den som ändå lyckas få en rejäl hacka från arbetsgivaren varje månad får snällt räkna med att skattmasen tar huvuddelen. Värnskatten är exempel på en ren straffbeskattning av höga löner.
Fint är det, förutom att delta i dokusåpor, att vinna pengar eller tjäna på annat än vanligt hederligt arbete. Att artister tjänar ohemult med stålar verkar ingen höja på ögonbrynen över, inte heller att Peter Forsberg och hans idrottskompisar får mångmiljonbelopp för att ställa ut grillorna på isen och göra konster. Ursäkta om jag uttrycker mig nedlåtande. Men det finns en skevhet i värderingen av hårt arbete som är oacceptabel.
Alltså: egentligen borde det inte främst vara idrotten och underhållningsindustrin som letar luckor och möjligheter att komma förbi skattmasen. Det borde vara vanligt folk. Många försöker förvisso men har inte alls samma möjligheter och kompetens (?) som exempelvis IFK Göteborg.
Blåvitt hälsas härmed välkomna till verkligheten. Så här ser den ut för oss alla. Alla sitter vi fast i samma sosseträsk av höga skatter. I grund och botten behöver hela skattepolitiken förändras så att det först och främst är möjligt att leva på sin lön. Studier och hårt arbete måste alltid löna sig. I andra hand måste det givetvis också gå att hitta vägar att ge elitidrottare ersättning på vit väg.
Dilemmat är väl bara att idrotten har kommersialiserats och summorna blivit så pass höga. Och i sossarnas Sverige innebär det givetvis också att man ska betala mer till staten.
Fördelen med nuvarande skattepolitik (jag ryser av att över huvud taget antyda att det kan finnas en sådan) är måhända att den kan bromsa utvecklingen från idrott till business. Spännande bara att upp- och nedflyttning allt oftare verkar avgöras av skattekontor och revisorer än av färdigheter på planer och rinkar.
Det mest förvånande är ändå fräckheten och proportionerna, inte skatteaffärerna som sådana. Blåvitt är knappast ensamma. Snarare finns anledning att misstänka att mer eller mindre förtäckt skattefiffel är regel bland elitklubbarna - och inte bara där förresten. Fråga Bosse Ringholm...
Det är aningen paradoxalt. I Sverige är det fult att tjäna pengar på hårt arbete. Numera belönas långa studier nästan lika ofta med arbetslöshet som med trygga och välbetalda anställningar. Den som ändå lyckas få en rejäl hacka från arbetsgivaren varje månad får snällt räkna med att skattmasen tar huvuddelen. Värnskatten är exempel på en ren straffbeskattning av höga löner.
Fint är det, förutom att delta i dokusåpor, att vinna pengar eller tjäna på annat än vanligt hederligt arbete. Att artister tjänar ohemult med stålar verkar ingen höja på ögonbrynen över, inte heller att Peter Forsberg och hans idrottskompisar får mångmiljonbelopp för att ställa ut grillorna på isen och göra konster. Ursäkta om jag uttrycker mig nedlåtande. Men det finns en skevhet i värderingen av hårt arbete som är oacceptabel.
Alltså: egentligen borde det inte främst vara idrotten och underhållningsindustrin som letar luckor och möjligheter att komma förbi skattmasen. Det borde vara vanligt folk. Många försöker förvisso men har inte alls samma möjligheter och kompetens (?) som exempelvis IFK Göteborg.
Blåvitt hälsas härmed välkomna till verkligheten. Så här ser den ut för oss alla. Alla sitter vi fast i samma sosseträsk av höga skatter. I grund och botten behöver hela skattepolitiken förändras så att det först och främst är möjligt att leva på sin lön. Studier och hårt arbete måste alltid löna sig. I andra hand måste det givetvis också gå att hitta vägar att ge elitidrottare ersättning på vit väg.
Dilemmat är väl bara att idrotten har kommersialiserats och summorna blivit så pass höga. Och i sossarnas Sverige innebär det givetvis också att man ska betala mer till staten.
Fördelen med nuvarande skattepolitik (jag ryser av att över huvud taget antyda att det kan finnas en sådan) är måhända att den kan bromsa utvecklingen från idrott till business. Spännande bara att upp- och nedflyttning allt oftare verkar avgöras av skattekontor och revisorer än av färdigheter på planer och rinkar.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home