Slag mot sossig gyttjebrottning
Moderaterna kommer att fullfölja polisanmälan mot den person i sosseborgen på Sveavägen som drivit en förtalskampanj mot Fredrik Reinfeldt. Det är bra. En polisundersökning kan förhoppningsvis klargöra den exakta omfattningen och hur välorganiserad smutskastningen har varit. Överspänd knäppgök eller anförtrodd medarbetare spelar ganska stor roll.
Reinfeldt säger att han är chockad över avslöjandena. Det är artigt av honom. Sättet och omfattningen att sprida dynga, liksom att det har gjorts av en figur nära s-toppen, ger anledning att höja på ögonbrynen. Men mest av allt bekräftar den nu aktuella skandalen ett mönster.
Alla partier och de flesta partiaktiva gör sig då och då skyldiga till övertramp i stridens hetta. Ett förhastat omdöme, något väl hårt ord och en medveten feltolkning. Jag är säkert inte oskyldig jag heller. Men vad gäller omfattning och systematik är sossarna sedan länge experter på negative campaigning. Moderaterna återfinns på en avlägsen andra plats.
Det verkar finnas en kultur hos sossarna som säger att makten tillhör oss, allt annat är otänkbart. För Marita Ulvskog som idag är partisekreterare framstod en borgerlig valseger som något av en statskupp. Allt för långt maktinnehav skapar en osund inställning till uppdrag, väljare och politiska motståndare. Givetvis gäller inte detta alla sossar. Många är förträffliga människor. Men det finns en kultur som lätt smittar ner även den bäste.
I tidigare valrörelser har smutskastningsmejl med anonym avsändare även spridits om kristdemokrater. Jag har själv sett hur socialdemokratiska valarbetare systematiskt rivit ner motståndarpartiers valaffischer. På ett äldreboende i Västerbotten i slutet av åttiotalet bevittnade jag hur en sosse mot lag och regler stoppade "rätt" valsedel i åldringars valkuvert. Efter förra valet dömdes ett par s-aktivister i Stockholm för valfusk. För att inte nämna de fejkade affischer och liknande som diverse sosseorganisationer producerat för att ge intryck att kristdemokraterna sitter i knät på Livets ord och Ulf Ekman. Vill till och med minnas att någon (osäker på vem) jämförde Knutby med kristdemokraternas Sverige.
I bästa fall kan den aktuella skandalen sätta stopp för systematiska övertramp. Kanske kan det också hjälpåa oss andra att vakta tungan en aningen bättre.
Reinfeldt säger att han är chockad över avslöjandena. Det är artigt av honom. Sättet och omfattningen att sprida dynga, liksom att det har gjorts av en figur nära s-toppen, ger anledning att höja på ögonbrynen. Men mest av allt bekräftar den nu aktuella skandalen ett mönster.
Alla partier och de flesta partiaktiva gör sig då och då skyldiga till övertramp i stridens hetta. Ett förhastat omdöme, något väl hårt ord och en medveten feltolkning. Jag är säkert inte oskyldig jag heller. Men vad gäller omfattning och systematik är sossarna sedan länge experter på negative campaigning. Moderaterna återfinns på en avlägsen andra plats.
Det verkar finnas en kultur hos sossarna som säger att makten tillhör oss, allt annat är otänkbart. För Marita Ulvskog som idag är partisekreterare framstod en borgerlig valseger som något av en statskupp. Allt för långt maktinnehav skapar en osund inställning till uppdrag, väljare och politiska motståndare. Givetvis gäller inte detta alla sossar. Många är förträffliga människor. Men det finns en kultur som lätt smittar ner även den bäste.
I tidigare valrörelser har smutskastningsmejl med anonym avsändare även spridits om kristdemokrater. Jag har själv sett hur socialdemokratiska valarbetare systematiskt rivit ner motståndarpartiers valaffischer. På ett äldreboende i Västerbotten i slutet av åttiotalet bevittnade jag hur en sosse mot lag och regler stoppade "rätt" valsedel i åldringars valkuvert. Efter förra valet dömdes ett par s-aktivister i Stockholm för valfusk. För att inte nämna de fejkade affischer och liknande som diverse sosseorganisationer producerat för att ge intryck att kristdemokraterna sitter i knät på Livets ord och Ulf Ekman. Vill till och med minnas att någon (osäker på vem) jämförde Knutby med kristdemokraternas Sverige.
I bästa fall kan den aktuella skandalen sätta stopp för systematiska övertramp. Kanske kan det också hjälpåa oss andra att vakta tungan en aningen bättre.
posted by Patric Rylander | 09:24
4 Comments:
Det finns tråkiga exempel från alla kanter. Jag själv föredrar hårda debatter med blanka vapen. Är man trygg i sig själv och sina värderingar behöver man inte ringakta de politiska motståndarna.
Här är ett exempel på borgerlig smutskastning, inte adresserad (som tur är) men väl lika förkstlig:
http://svensk-politik.blogspot.com/
Jag tycker att det är okey att ställa politiken, de ansvariga för politikens innehåll i politisk kontrastvätska.
Jag minns ett föräldramöte för flera år sedan (innan jag blev o-råd) när några föräldrar var arga över beslut på Krusboda skola, och blandade in berörd nämnds borgerliga ordförande. Då blev jag rosenrasande. Jag sa typ, att jag gärna står först i kön att angripa ordföranden för hans förslag, men också först i kön för att försvara hans barn (några av de gick på skolan då)som grundlöst blev indragna som exempel.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande är en mycket schysst person - men vi tycker rejält olika och jag gillar sannerligen inte hans åsikter och värderingar.
Bra. Stå på dig. Det behövs fler med den inställningen.
Rötägg och övertramp finns överallt. Samtidigt tror jag i likhet med många andra kommentatorer de senaste dagarna att det är lite för enkelt att vifta bort statsministerrådgivaren Mats Lindström som att han är en enskild stolle.
Det finns en kultur inom sossarna som inte är helt sund. Säkert finns den mer eller mindre även i andra partier, men det är tydligast i det parti som varit maktbärande under större delen av efterkrigsstiden. Det är tyvärr lätt att bli fartblind om man sitter vid makten för länge.
Jag jobbade på partihögkvarteret innan jag blev o-råd. Jag hade en ganska stark ställning där. Jag var bland annat organisationschef i (s) ja till Euron i folkomröstningen.
Och jag delar inte uppfattningen att det finns en sådan kultur varken där eller i distrikt och kommuner. Det är snarare så att vi alltid ska stå med armlängds avstånd till gränser och regler. Många gånger är det nästan överdrivet åt andra hållet.
Däremot är det med partimått mätt en stor arbetsplats. Lägger man sedan till riksdagsgruppen och det politiskt anställda i regeringskansliet, så är det än fler. Bland dessa finns det säkert folk som maskar på jobbet, har alkholproblem, är aktuell hos kronkalle, inte fattar att politik är på allvar. Gör saker som strider mot beslut och/eller policys.
Om det skulle bli borgerlig valseger i höst (som du, men inte jag, hoppas på) så kommer det att vara precis likadant efter ett år. För jag tror att det kommer att rekryteras pol-sakkunniga från riksdagskanslierna och från partikanslierna och med fler mandat, så kommer också det samlade utfallet bli större. Det kommer att handla om totalt fler personer, eftersom ni är fyra. Säg att det handlar om totalt 400-500 personer och av dem kommer statisktiskt... Ja, du förstår.
Jag kan väl också säga att det finns en ilska internt i (s), som jag inte kan minnas från något tidigare tillfälle. Och jag började som sveriges yngsta partiombudsman 1990 och har sedan dess jobbat på alla nivåer.
Vi får väl se vad som kommer att rullas upp under polisanmälan mot Mats Lindström.
Du är nästan jävig i frågan och jag är inte heller helt opartisk, men antingen dräller det av rötägg inom sossarna (vilket jag har mycket svårt att tro) eller så är det något fel i partikulturen.
Det är alltför mycket som hänt under senare år för att det bara ska kunna skyllas på oturen eller SSU:are som det slagit slint för.
Reinfeldts polisanmälan är ett bra sätt att stävja framtida förtalskampanjer.
Ett annat är att se till att makten skiftar oftare än vad vi är vana vid i det här landet.
Om det hade varit ett lika långvarigt borgerligt regeringsinnehav hade inte heller det varit bra.
Skicka en kommentar
<< Home