Bra med könsroller
Förskolan främjar gamla könsroller bland barn. Det hävdar en statlig utredning idag.
"Forskning på området visar att förskolan i stället för att motverka traditionella könsroller och könsmönster ofta stärker dessa. Trots goda intentioner är det vanligt att flickor och pojkar bedöms, bemöts och behandlas olika på grund av personalens föreställningar om vad flickor och pojkar bör göra och hur de bör vara", skriver utredaren och Saco-ordföranden Anna Ekström på Dagens Nyheters debattsida.
Om man ska tro de som svarat på webbfrågan på en av de stora tidningarnas hemsidor var det alldeles nyligen närmare 45 procent som svarade "Ja, men det är naturligt" på frågan om förskolan förstärker könsrollerna. Jag sticker ut hakan och är beredd att med ett antal reservationer hålla med.
Frågan är vad man menar med könsroller och vilka konsekvenser som de ska få. Det är inte alldeles enkelt. Det är det däremot att göra sig lustig över att flickorna på dagis får vara prinsessor medan killarna leker med bilar. Ungefär som att det skulle vara det hemskaste som hänt i modern tid - vid sidan av att barnen får baka muffins när någon fyller år. För det är ju inte heller tillåtet numera. Faktum är att barnen över huvud taget inte får komma in i dagisköket med EU:s nya livsmedelslagstiftning . De kan ju hosta och sprida otäckheter. Det pedagogiska lärandet och upptäckarglädjen i bakning och matlagning är ingenting som barn får vara med om.
Infantila vuxna och övergivna barn
Problemet är inte att barn "indoktrineras" . Problemet är att barn och ungdomar lämnas alldeles för ensamma på vägen till vuxenlivet. Som Carl Hamilton beskrivit i boken "Det infantila samhället" vill vi hålla oss kvar vid tonåringens livsstil så länge som möjligt, helst en bra bit efter att vi fyllt 30. Samtidigt behandlas barn som vuxna alldeles för tidigt. De förutsätts kunna ta ansvar och göra bedömningar som de inte har en chans att klara av. Resultatet blir vilsenhet och rotlöshet.
Jämför med debatten om konfessionella för- och friskolor. Det bärande argumentet från kritikerna är att barn inte ska påverkas utan få bestämma själva. Vad man säger är egentligen två saker: föräldrarna ska inte få välja en skolgång som går i takt med familjens värderingar. Det är politikernas värderingar som gäller, inte familjens. Det innebär att allt ska likriktas och alla tycka likadant.
För det andra blir konsekvensen att all uppfostran är något fult. Uppfostran handlar just om påverkan, att lära sig om vad som är rätt och fel. För det kan väl inte bara vara religion som en treåring anses vara mogen att fatta helt egna beslut om? Är påverkan på kristen grund fult bör det i konsekvensens namn också gälla annan påverkan. Den som nyss lärt sig använda potta ska nu själv få upptäcka hur världen fungerar.
Skillnad på tjejer och killar
Också kommer då Anna Ekström... barnen ska inte styras - men det är suspekt att killar tycker att "killiga" saker är kul och att tjejer dras till det som är "tjejigt".
Är det verkligen vettigt? Jag är mycket tveksam. Barn och ungdomar behöver värderingar, identitet och vägledning. Det är skillnad på tjejer och killar. Det är bra och berikande. Det är något som vi ska ta vara på. Tänk vad tråkigt om alla var lika eller om inte kön spelade någon som helst roll. Då skulle mycket av spänningen och dynamiken i samhället och med att vara människa försvinna.
Könsroller är bra som vägledning och utgångspunkt, men ska inte drivas till ytterlighet eller absurditet. Människan utvecklas i ett sammanhang, i samspel med andra och utifrån vissa förutsättningar - kön är en sådan. Då går det inte att resonera som om vi var isolerade öar omgivna av vacuum.
"Forskning på området visar att förskolan i stället för att motverka traditionella könsroller och könsmönster ofta stärker dessa. Trots goda intentioner är det vanligt att flickor och pojkar bedöms, bemöts och behandlas olika på grund av personalens föreställningar om vad flickor och pojkar bör göra och hur de bör vara", skriver utredaren och Saco-ordföranden Anna Ekström på Dagens Nyheters debattsida.
Om man ska tro de som svarat på webbfrågan på en av de stora tidningarnas hemsidor var det alldeles nyligen närmare 45 procent som svarade "Ja, men det är naturligt" på frågan om förskolan förstärker könsrollerna. Jag sticker ut hakan och är beredd att med ett antal reservationer hålla med.
Frågan är vad man menar med könsroller och vilka konsekvenser som de ska få. Det är inte alldeles enkelt. Det är det däremot att göra sig lustig över att flickorna på dagis får vara prinsessor medan killarna leker med bilar. Ungefär som att det skulle vara det hemskaste som hänt i modern tid - vid sidan av att barnen får baka muffins när någon fyller år. För det är ju inte heller tillåtet numera. Faktum är att barnen över huvud taget inte får komma in i dagisköket med EU:s nya livsmedelslagstiftning . De kan ju hosta och sprida otäckheter. Det pedagogiska lärandet och upptäckarglädjen i bakning och matlagning är ingenting som barn får vara med om.
Infantila vuxna och övergivna barn
Problemet är inte att barn "indoktrineras" . Problemet är att barn och ungdomar lämnas alldeles för ensamma på vägen till vuxenlivet. Som Carl Hamilton beskrivit i boken "Det infantila samhället" vill vi hålla oss kvar vid tonåringens livsstil så länge som möjligt, helst en bra bit efter att vi fyllt 30. Samtidigt behandlas barn som vuxna alldeles för tidigt. De förutsätts kunna ta ansvar och göra bedömningar som de inte har en chans att klara av. Resultatet blir vilsenhet och rotlöshet.
Jämför med debatten om konfessionella för- och friskolor. Det bärande argumentet från kritikerna är att barn inte ska påverkas utan få bestämma själva. Vad man säger är egentligen två saker: föräldrarna ska inte få välja en skolgång som går i takt med familjens värderingar. Det är politikernas värderingar som gäller, inte familjens. Det innebär att allt ska likriktas och alla tycka likadant.
För det andra blir konsekvensen att all uppfostran är något fult. Uppfostran handlar just om påverkan, att lära sig om vad som är rätt och fel. För det kan väl inte bara vara religion som en treåring anses vara mogen att fatta helt egna beslut om? Är påverkan på kristen grund fult bör det i konsekvensens namn också gälla annan påverkan. Den som nyss lärt sig använda potta ska nu själv få upptäcka hur världen fungerar.
Skillnad på tjejer och killar
Också kommer då Anna Ekström... barnen ska inte styras - men det är suspekt att killar tycker att "killiga" saker är kul och att tjejer dras till det som är "tjejigt".
Är det verkligen vettigt? Jag är mycket tveksam. Barn och ungdomar behöver värderingar, identitet och vägledning. Det är skillnad på tjejer och killar. Det är bra och berikande. Det är något som vi ska ta vara på. Tänk vad tråkigt om alla var lika eller om inte kön spelade någon som helst roll. Då skulle mycket av spänningen och dynamiken i samhället och med att vara människa försvinna.
Könsroller är bra som vägledning och utgångspunkt, men ska inte drivas till ytterlighet eller absurditet. Människan utvecklas i ett sammanhang, i samspel med andra och utifrån vissa förutsättningar - kön är en sådan. Då går det inte att resonera som om vi var isolerade öar omgivna av vacuum.
posted by Patric Rylander | 14:51
2 Comments:
Men varför behandla folk olika utifrån deras kön? Jag menar ok om killar väljer bilar och tjejer dockor, men ska de inte få fatta de besluten själva? Ska verkligen andra få begränsa dem till att bara upptäcka det ena, om de nu själva vill upptäcka det andra?
Och om det är ok att behandla folk olika på grund av deras kön, vilka andra kriterier är det ok att behandla folk annorlunda för? deras hårfärg?
Vad jag vänder mig emot är att en del verkar tycka att man ska stoppa en bil under näsan på en tjej när hon tar på sig en prinsesskrona. Diskussionen om leksaksvalet blir samtidigt lätt lite fånig. Vad jag försöker visa med mitt inlägg är att jag inte tror att barn heltfritt kan välja hur de själva ska formas. Vuxna ska och måste göra val åt barnen. Annars blir det absurt. Och jag har lite svårt att förstå det hemska i att en kille behandlas som en kille och en tjej som en tjej. Om man vill säga att en flicka är söt ska man få göra det, men inte sällan när jämställdhet i förskolan kommer på tal är det fy, fy för sådana omdömen.
Könsroller med förnuft tror jag som sagt är en hjälp att hitta sig själv, en trygghet och en identitet. Att vara människa innebär faktiskt också just att vara man - eller kvinna.
Skicka en kommentar
<< Home