Uppror för rättvisa!

36 000 namnunderskrifter i 77 kommuner. I dag möter Nätverket Föräldraupproret förskoleminister Lena Hallengren med krav på rättvisa. I Dagens Nyheter idag kan man läsa:

"- Vi är en opolitisk gräsrotsrörelse med vanliga föräldrar som själva vill kunna bestämma vad som är bäst för våra barn, säger Anna Bergqvist, som är en av initiativtagarna till nätverket.

Idag kan föräldrar välja mellan att låta barnen gå på kommunalt eller privat dagis, föräldrakooperativ eller hos dagmamma. De formerna subventioneras av kommunerna. En plats på dagis kostar kommunen cirka 120 000 kronor per barn och år.

- Men vi som bäljer att vara hemmaföräldrar under några år får inte en krona. Om jag däremot väljer att sätta mitt barn på dagis i morgon finns pengarna där. Vi vill också kunna ta del av subventionerna.

Anna Bergqvist, som bor i Uppvidinge i Småland, menar att hon och andra hemmaföräldrar i stället bestraffas av samhället.

- Vi förlorar rätten till sjukpenning och pension. Dessutom stämplas jag som en dålig kvinna för att jag stannar hemma. En man däremot är fin om han är hemma med barnen.

Nätverkets förslag liknar vårdnadsbidraget, som bland annat kristdemokraterna stöder. Debattören Per Kågeson har också lanserat en liknande idé. Vårdnadsbidraget ses av många som en kvinnofälla.

- Det är orimligt att rädslan för ojämställdhet ska styra föräldrars möjligheter att välja vad som är bäst för barnet. Det feministiska tänkandet har slagit fel!

I dag hindrar kommunallagen kommunerna att ge familjerna en generell barnomsorgspeng. Nätverket har genom sina namninsamlingar drivit fram tre folkomröstningar om valfrihet i barnomsorgen. Ja-sidan har vunnit på alla orterna, och ett 15-tal kommuner har ansökt om att få bli försökskommuner. Men regeringen säger blankt nej. "

Lycka till hos Hallengren idag! Förhoppningsvis får vi en ny regering efter valet nästa höst och en regering som vågar driva en borgerlig politik för verklig valfrihet. Hur det gick förra gången är vi många som minns med besvikelse. Då blockerade folkpartiet (liberalerna?) vårdnadsbidraget under så gott som hela mandatperioden. Strax före valet blev ändå reformen verklighet, vilket gjorde att sossarna snabbt som ögat kunde avskaffa det direkt efter valsegern.
Om vårdnadsbidraget införts redan 1992 hade det varit svårare att sätta krokben för detta lilla steg mot större rättvisa och återupprättande av familjens beslutanderätt.