Civilkurage har blivit en bristvara

"Det var en fyllegrej" säger en av de två gripna för dödsmisshandeln på stjärnkocken Marcus Gabrielsen i centrala Stockholm nyligen. Ungefär som att det skulle vara en ursäkt att man är på fyllan när man sparkar ihjäl någon.

Gabrielsen gjorde det självklara. Han sa ifrån. Han accepterade inte nedbusning och griseri. Det är inte okej när ett gäng killar står och kissar i en port. Antagligen var det första gången som någon på mycket länge gav killarna en tillsägelse. Gissningsvis var de vana att göra som de ville, breda ut sig och ta för sig, utan att besväras av alltför många påminnelser om att det faktiskt finns andra människor i deras närhet, människor som förtjänar respekt och ett civiliserat uppträdande. Hade någon vågat säga ifrån tidigare hade Gabrielsens mördare kanske ställt sig i kön på McDonalds några tiotal meter längre bort i stället för att dra ner dragkedjan och urinera i porten. Marcus Gabrielsen hade något som numera är en bristvara: civilkurage!

Bästa sättet att hedra hans minne är att fundera en extra gång på dels naturligtvis hur vi själva beter oss, i nykter och onyktert tillstånd. Dels också hur vi reagerar när vi ser någon som beter sig illa på stan, tunnelbanan eller någon annanstans. Säger vi ifrån när en ung tjej blir kallad hora? Eller när någon spottar på bussen eller hoppar över tunnelbanespärren utan att betala? Den som aldrig får lära sig gränser klampar lätt vidare tills katastrofen inträffar...

Gabrielsens tragiska död visar hur tufft klimatet har blivit på stan, men också att alkohol och droger flödar. Alkoholen har blivit lättillgängligare och knark är till och med billigare än alkohol. Inneställen kräver att man ska beställa helrör för att över huvud taget bli insläppt.

Kombinationen billiga och lättillgänglig alkohol och droger och bristande civilkurage är förödande, ja till och med dödande.